Jag har fadderbarn både här i landet och på andra kontinenter.
Till exempel är jag via Plan, fadder för en familj med sex barn i Bolivia.
Om du också vill lära dig mer, till exempel för att klara studentskrivning i finska rekommenderar jag en bra tidning för dig. Plan ger både ut en finskspråkig tidning och upprätthåller en internetsida som finns både på svenska och finska. Den svenska maskinöversättningen är inte riktigt bra svenska i alla meningar, men det mesta av den går ändå att läsa. Ta det som en utmaning alltså och plugga lite finska, fastän du inte just nu ens skulle ha råd att bli fadder. Någon dag kan sätta studentmössan på huvudet och stolt le mot fotografen och säga: " I did it my way". Under mössan är inte bara ditt hår, utan kunskaper i kanske tre eller fyra främmande språk + en massa bra allmänbildning. Bara att söka in till lärarhögskolan, alltså! Eller till någon annan utbildning som du tycker verkar vara "din grej", "your cup of tea". Jag här ska försöka ta mig igenom en vanlig oktoberdag med att få någon slags ordning i mitt kök. Oktobersolen lyser in i köket på andra ställen än i Juli och jag fick för mig att nu behöver jag andra infallsvinklar på andra bordskanter, för att kunna fånga solstrålarna.
Jag försöker tänka framåt också på så vis att i december kan jag paketera in en del saker och glädja någon annan med sådant jag faktiskt själv inte just nu behöver. Man samlar så lätt på sig småting och saker. Jag samlar till exempel på vackra broschyrer med internetlänkar som jag vill kolla. Är de riktigt bra så vill jag blogga om dem. Ibland bara klipper jag ut ett vackert fotografi istället för att låta hela broschyren gå direkt i pappersinsamlingen. Jag tänker att någon annan som jag, någon annan satt där en tidig morgon och formgav en annons, lyfte in den med hjälp at ett ombrytningsprogram i reklambladet. Någon bara, som vi inte får veta namnet på, men som senare på eftermiddagen cyklade hem till sin etta genom en regnig stad. Någon annan hoppades kunna hälsa på sin faster på lördag och att fastern skulle minnas vem som klev in i hennes rum.
Någon annan än jag hoppas att den jag försöker hjälpa inte blir arg och rädd och drämmer mig med en blomkruka i huvudet. Någon annan vill också bara ta sig igenom ett vanligt veckoslut, någon annan kan inte hjälpa alla i hela världen, men har ändå försökt hjälpa en människa i närheten. Någon annan kan inte heller läsa Bergspredikan ur Bibeln utan att ha boken ifråga under näsan. Men båda kan vi kanske se att hon som just trillade och slog sig i trappan har ont och fick ett blåmärke. Vi behöver inte bara skratta och rusa vidare. Vi kan se "Han den där Jesus", i någon liten grabb som just slog pannan i en dörrkant och började stortjuta. En liten pojke som inte blir en viktig profet när han blir stor utan bara en vanlig klasslärare som eleverna tycker verkar lite "småtjatig" och "jobbig".
Elever växer upp och blir studerande och en dag kommer de att förstå.
Till jul ger vi varandra paket, det ska påminna oss om Jesusbarnet och de tre vise männen som kom med gåvor tror jag. Om du vill formge egna kort, julhälsningar och gåvor som kalendrar, muggar, t-shirts och tavlor kan du kanske tycka att Smartphoto är din grej.
Annars läser du kanske vidare på Unicef.fi.
Comments
Post a Comment