Solen i Oktober lyser ibland, dagarna är inte riktigt korta ännu, men solglimtarna varvas med fler regnskurar. Ändå försöker vi alla så gott vi kan fortsätta med det som vi gillar att hålla på med. Jag vill göra saker på mitt eget vis. Men om jag är riktigt ärlig så visst kan en del höstdagar kännas mycket jobbiga att ta sig igenom. Det viktiga är, tror jag att inte försöka överföra på andra människor dåligt humör. Att fortsätta hälsa och le mot grannen till exempel, inte vända sig inåt allt för mycket och bara tänka sina egna problem. Grannen sitter där på samma blöta och regniga trädgårdsbänk som du eller väntar vid samma blåsiga busshållplats som du. "Din nästa" brukar de prata om i kyrkan. Vi ska hjälpa vår "nästa", familjemedlemmar eller bara vem som helst som mitt framför ögonen på oss råkar få det lite trubbligt. Ibland blir vi rädda, vi vet inte i händelsernas centrum exakt hur vi skall gå till väga för att hjälpa på ett bra sätt. Så vi så att säga sitter där och visslar och låtsas att det regnar! Om det bokstavligen börjar regna kanske vi blir så oroliga att vi tar till flykten. Först efteråt kommer vi på hur vi borde ha agerat, eller gjort. Vi lär oss hela livet, varje dag försöker vi hantera nya situationer.
Comments
Post a Comment