"El gato" / "Frassin" är inte så stor ännu. Här på vår gata (gatan) är det måndag morgon och nysnö. Jag har läst ut boken "Marias taverna" och på det hela taget tycker jag den var ett bra exempel på hur svenskan i Sverige lite håller på att ändras när olika historiska minoritetsgrupper och invandrade grupper skriver och pratar svenska. Nya uttryck blir för en tid populära och de kan vara annorlunda om vi jämför med Finland och hur svenska språket förändras här. Mest inflytande har vi i Finland från finskan, nya uttryck och lånord kommer fortfarande varje dag från finskan. Vi som pratar svenska i Finland är inte lika många som i Sverige. Här är det också vanligt att skolsvenskan eller "högsvenskan" påverkas av dialekterna, eller tvärtom: Att dialekten som de unga använder mera börjar likna skolsvenskan. Äldre personer kan precis som förut prata med fler ålderdomliga dialektuttryck. Det finns grupper som vill bevara äldre dialektord och så finns det grupper som försöker hitta ett sätt att skriva dialekt. Jag tycker att det är viktigt att vi inte i Finland styr för långt bort från den svenska som används i Sverige. Inte i tal eller skrift. Det är bra att öva på att prata och skriva skolsvenska, anser jag. Eftersom dialekten är ett mycket lokalt fenomen och ingen klarar sig så bra med ett talspråk som mycket få andra människor kan förstå. Den som bara kan förstå och prata med grannarna eller folket i den egna kyrkbyn får en onödigt trång tillvaro tror jag. Världen blir liten. Det kan säkert vara bra under de första fem åren av en människas liv, men varje barn tror jag har nytta av att föräldrarna satsar på att ge barnen åtminstone tre språk under grundskoltiden. (De första nio åren). Verbala personer som kan många språk förutom sitt eget yrke har alla gånger bättre chanser i livet tror jag. Jag har pratat med en kvinna från Indien som sa att hon pratar nio språk rätt så flytande och obehindrat. Om katter sägs det ofta de har nio liv. De är så bra på att klara sig undan faror i tillvaron. Nio språk kanske man inte hinner lära sig under lika många år i grundskolan. Men de flesta erbjuds ändå fler möjlligheter att lära sig språk om de till exempel fortsätter till gymnasiet eller går kvällskurser som vuxna. Den som vill arbeta inom handeln med internationella uppdrag har också stor nytta att språk kunskaper, det gäller inte bara att ha räknehuvud om man funderar på att välja den banan.
Jag har alltså inget emot dialekter, men jag tycker vi ska sträva till att hålla kvar skolsvenskan och försöka hänga med i hur svenskan i Sverige används i vardagen. Att läsa böcker och skriva egna texter är därför väldigt bra fritids sysselsättningar. Böckerna kostar inte heller mycket, vem som helst kan gå in på det lokala biblioteket och låna både vanliga böcker och e-böcker idag. Den som vill påverka boksamlingen kan prata om det med bibliotekarien. Om man till exempel önskar fler böcker på något invandrarspråk så är det bara att säga till om saken. Inte bara gå omkring och fundera på det. Få bibliotekarier är tankeläsare, men den biblioteksbesökare som säger eller skriver ned önskemålet på en lapp har bidragit med något väsentligt. Varje dag små ting och små katter som kan förändra världen för någon.
Vem var han? Läs mer om
Hugo Bergroth
Wikpedia om Hugo Bergroth
Svenska i Finland / Områden där många pratar "Finlandssvenska"
Östsvenska mål, om svenskan i andra länder, öster om Sverige.
Österbottniska dialekter Lyssna på en person från Österbotten, han berättar om en båtutfärd. Lyssna på en
kvinna från Österbotten, hon berättar om hur hon fixar en present till sin dotter.
Universitetet i Umeå har undersökt fler svenska dialekter.
Och för att ge Hugo en kvinna som kollega: Läs mer om
Hulda Rutberg . Jag fick av mina föräldrar
Kalixmålet som present "när jag fyllde fyra år" eftersom de ville jag skulle klara svenskan bra i framtiden.
Kalix hör till Luleå stift som omfattar Västerbotten och Norrbotten i Sverige.
Lyssna på en kvinna från Kalix som berättar om laxfiske i Kalixälven. Lyssna på en kvinna från Kalix som berättar om bergmännen.
Vad är en masugn?
I skådespelet "
Lumpänglars väg" befinner vi oss på det lokala masugnsområdet, som sedan byggdes till och blev en textilfabrik. På den lokala dialekten som pratas i skådespelet kallas platsen "Masuunin". I verkligheten har platsen vid vridläktaren inte varit masugn utan en hammarsmedja där man bearbetade malmen vidare till bruksföremål av järn. Men både en masugn och en hammarsmedja med vattenhjul är alltså delar av en och samma industri. Det som binder samman de olika delarna av Kimo Bruk är Kimo å. Den användes som farled mellan de olika delarna i järnhanteringen.
Comments
Post a Comment